Mordet i Iste 1882

-

 

-Min farfars farfars bror försvann spårlöst 1882 och hittades mördad först 1887.

Emma Hedberg Sehlberg.

Detta hade Emma hittat i sin släktforskning och hon började nysta i denna mordhistoria, men hörde av sig till oss och frågade om vi kunde få fram mer om fallet. Mannen hon ville veta mer om var skräddarlärlingen Per Hedberg, född i Alfta 1845. Han hade vuxit upp under fattiga omständigheter och kommit i klammeri med rättvisan flera gånger.

Förutom att spåra honom i fångrullorna för både Hudiksvalls kronohäkte och länsfängelset i Gävle, hittade jag också ett fotografi på honom taget vid frigivningen från Långholmen 1879, där han suttit två år och tre månader för 2:a resan stöld.

 

Per Hedberg fotograferad inför frigivningen 1879.
ArkivDigital: Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIIa:4 (1879) Bild: 560

Orsaken till detta straff var att han och svågern Lars Persson begått en bankstöld i Arbrå i oktober 1876, där de burit med sig en kassakista och sedan släpat ner till älven. Där stal de en båt och rodde i väg med sitt stöldgods. Spåren ledde snabbt till misstankar om att de var de skyldiga. De häktades och sändes först till Kronohäktet i Hudiksvall och sedan vidare till Länsfängelset i Gävle. Efter Per Hedbergs vittnesmål kunde de båda dömas för stölden. Per kom lindrigare undan med sina drygt två år, då ”Kruta-Lasse”, som Lars Persson kallades för, dömdes till 5 år och det också att verkställas på Långholmen.

Kruta-Lasse frigavs den 6 oktober 1882 och bara några veckor senare försvann Per Hedberg spårlöst från Hov i Vallsta, Arbrå. Han hade sagt till sin hustru att han skulle besöka Pil Karl Mårtensson i Iste, vilket också bekräftades av honom. Men han hävdade att Per Hedberg sedan begivit sig därifrån. Pil-Karl och Per kände varandra sedan tidigare, och de hade också suttit samtidigt på Långholmen. Pil-Karl dock för andra stölder.

Det kom att dröja fem år innan gåtan åtminstone delvis kunde lösas, då en kropp hittades nedgrävd i just Iste utanför Vallsta.  Endast skelettet återstod, men det stod ganska snabbt klart att det var Per Hedberg man hittat. Men någon dödsorsak, annat än att han tagits av daga, gick inte att fastslå.

Vem var den skyldige? Det fanns två misstänkta, men det blev Pil Karl Mårtensson som häktades och han nämndes sedan med namn som en mördare i många av landets tidningar. Men häradsrätten kunde i brist på bevis inte döma honom för mordet och han frigavs från Länsfängelset i Gävle. Längre än så kommer vi inte lösningen i denna mordgåta.

Notis i tidningen Framtiden 1887-09-24
Källa: KB:s digitaliserade tidningar.

En utförligare artikel om Hedbergs försvinnande och de misstankar som fanns om vilka som var skyldiga till detta, går att läsa i Sydsvenska Dagbladet Snällposten 1882-11-23




KB: Direktlänk till helsidan i tidningen.





Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släktens svarta får!

-
Bild
"Svarta får" är i detta sammanhang en person som avviker från normen och med bristande moral och/eller tanke på konsekvenser för sig själv och andra begår mer eller mindre grova brott. Om en sådan ska jag nu berätta.   I oktober 2021 ringde jag in till Radio Gävleborg och deras program "Sök och finn", där människor efterlyser föremål som kan vara svåra att hitta i andra forum. Jag tänkte, att en efterlysning av historiska brott som det talats om inom släkten skulle vara ett udda "föremål" att söka efter.   En av dem som hörsammade min efterlysning var Annika Engström i Bollnäs. Hon berättade för mig att hon mindes att hennes farmor ogillade att hennes make, dvs Annikas farfar, umgicks med sin morbror Leonard Gavell, som figurerade i kretsarna runt Nils Fredrik Åkerberg och den så kallade Hälsingeligan. Leonards farfar hette också Leonard och Annika berättade att han hade hittats övergiven som helt nyfödd i Stockholm 1780 och då placerats på Allmänna Barnhu
Läs mer

"Det okuvade hälsingelynnet"

-
Bild
I april 2022 skrev jag ett blogginlägg om en Leonard Gavell som var släktens svarta får. Vad som var okänt då, är att han också kom att bli historisk genom att ha blivit omnämnd i Gävleborgs fd landshövding Hugo Hamiltons memoarer "Hågkomster, strödda anteckningar" som utkom 1928. Om detta skriver Sveriges Fångvårdsmannaförbund i sin tidning "Vård och vakt" i aprilnumret 1931. En både dråplig och sorglig historia!  Ur "Vård och Vakt" april 1931 Det tidigare blogginlägget "Släktens svarta får" går att läsa här. /Katarina Kallings
Läs mer

-Farmor var "Hälsingeskräckens” dotter

-
Bild
Efter vår efterlysning av berättelser från Hälsinglands skuggsidor har vi fått in en helt fantastiskt fin och gripande berättelse från Carina Arvidsson, barnbarnsbarn till Nils Fredrik Åkerberg. Hon berättar här med egna ord.   Alla visste att Signe var adopterad från Hälsingland men ingen visste varför. Hon hade kommit till bygden som femåring och gift sig som 19-åring. Hon och Oskar fick 17 barn och hon var känd i hela Skattkärr för sin vänlighet och generositet. Ingen anade hur Signes första år i livet varit. Det skulle gå över 40 år efter hennes död innan vi lärde känna hennes bakgrund. År 2014 var vi några kusiner som släktforskade lite grann och efter att ha fått fram Signes biologiska föräldrar var det någon som Googlade på pappans namn Nils Fredrik Åkerberg och fick fram att det gjorts en bok om honom och att han varit dömd för dubbelmord. Hon som skrivit boken är en avlägsen släkting som heter Louise Sjöbäck. Hon hade, till skillnad mot oss, hört om sin släkting Nils Fredri
Läs mer