Skuggsidor - Berättelser från marginalen i Hälsingland

Det är inte bara arkiven med bevarad fakta som kan hjälpa oss att skapa en berättelse om människor i det förgångna. Museernas föremålssamlingar är viktiga artefakter som, bland mycket annat, kan öka förståelsen för hur man tidigare tänkt och gjort för att lösa vardagslivet så praktiskt som möjligt. Vårt fokus på Sveriges Fängelsemuseum är att bevara föremål från brottens och straffens historia och sedan, som ett exempel, använda dem i våra utställningar för att levandegöra det förgångna.   Många som kommer till oss uppfattar att allt vi har i samlingarna är det som syns. Men så är det långt ifrån. I verkligheten är det bara några få procent som är utställda just nu i våra basutställningar. De som inte visas just nu, kan komma att visas om några år eller rent av om hundra år. För det är vårt ansvar att förvalta och förvara dem, så att de bevaras så länge det bara är möjligt.   Föremålen används också för forskning. Många släktforskare som hittar en anmoder eller anfad...

  -Det enda jag vet om släkten är att min morfar är från Los i Hälsingland.  Anton Nilsson Under 2020 arbetade Anton hos oss på museet med historisk forskning och som värd i utställningarna. Jag pratade vid något tillfälle med honom om hur spännande det är med släktforskning, vilket han också tänkt att han skulle börja med. Men det hade inte riktigt funnits tid för det. Jag erbjöd mig då att börja söka lite på hans anor, och det blev Los som blev starten på en spännande resa in i ett för honom helt okänt öde för delar av hans släkt. Jag fick namnet Ellen Maria Olsson, född Engström, på hans morfars mor och han berättade att hon skulle ha dött när hans morfar var mycket liten och att han därför hamnade som fosterbarn i en familj i Gästrikland. Jag hittade henne ganska snabbt i dödboken för 1939, som finns digitaliserad på både Riksarkivet och Arkiv Digital. Men dödsorsaken blev lite överraskande, då det stod att hon blivit innebränd vid en eldsvåda. Dessvärre stod det två nam...