Skuggsidor - Berättelser från marginalen i Hälsingland

För alla personer som häktades misstänkta för ett brott skulle ett prästbevis inhämtas, för att man skulle kunna utreda om personen ifråga levt ett hederligt liv eller inte. De prästbevis som sändes hit till fängelset i Gävle för de som satt här, kom sen att lagras uppe på vinden med allt annat arkivmaterial som fängelset producerade om de intagna. Där blev de liggande i många, många år. Men vi känner till att det efter en brandsyn i modernare tid, krävdes att vinden skulle rensas på allt brandfarligt... Containrar beställdes fram och från vindsgluggarna kastades allt ner.  Men av en ren slump fick vi för cirka 15 år sen in en lunta med material från en tidigare fängelsedirektör, som lite skamset berättade att han på 1960-talet råkat få med sig det hem när han slutade här. Det visade sig vara en liten guldgruva, med inventarieförteckningar så gamla att de handlade om det äldre länshäktet, kvitton från smeder som slagit fångar i bojor, med mera - och så en hel del prästbetyg. Flera av d

"Svarta får" är i detta sammanhang en person som avviker från normen och med bristande moral och/eller tanke på konsekvenser för sig själv och andra begår mer eller mindre grova brott. Om en sådan ska jag nu berätta.   I oktober 2021 ringde jag in till Radio Gävleborg och deras program "Sök och finn", där människor efterlyser föremål som kan vara svåra att hitta i andra forum. Jag tänkte, att en efterlysning av historiska brott som det talats om inom släkten skulle vara ett udda "föremål" att söka efter.   En av dem som hörsammade min efterlysning var Annika Engström i Bollnäs. Hon berättade för mig att hon mindes att hennes farmor ogillade att hennes make, dvs Annikas farfar, umgicks med sin morbror Leonard Gavell, som figurerade i kretsarna runt Nils Fredrik Åkerberg och den så kallade Hälsingeligan. Leonards farfar hette också Leonard och Annika berättade att han hade hittats övergiven som helt nyfödd i Stockholm 1780 och då placerats på Allmänna Barnhu

Eric Wiberg I lördags den 2 april var jag till Blå gården i Gnarp och berättade om vårt projekt Skuggsidor på Sveriges Fängelsemuseum. Ett trettiotal personer hade slutit upp och det kom många intressanta frågor och hel del spännande berättelser om brottslingar som hittats i deras släktforskning. Hela projektet syftar ju till att inspirera människor att söka sina anor och forska på sin egen historia, vilket gjorde besöket så roligt.  De allra flesta fall som jag forskar på handlar just om dömda brottslingar, mycket sällan om de människor som drabbas av gärningarna. Men i lördags fick jag från Per Ingemar Sving en sådan berättelse. Hans farfars farfar Hans Andersson, bonde i Fagernäs, Hassela, mördades 1867. Berättelsen lät så bekant och jag kände igen detaljerna kring mordet, men kunde inte minnas varför jag kände till fallet. Men kom då på att fallet är omskrivet av Historier i Hälsingland på nätet och i deras bok "Mytomspunna platser i Hälsingland" som gavs ut 2021. Här går