Skuggsidor - Berättelser från marginalen i Hälsingland

I projektet Skuggsidor ingår, förutom insamling av berättelser från marginalen, att dokumentera juridiska platser i Hälsingland. Men juridiska platser menas byggnader där man hållit ting, dvs rättegångar, och där misstänkta brottslingar hållits förvarade inför tingsförhandlingar eller i avvaktan på vidare transport till ett fängelse eller i äldre tid en fästning eller en korrektionsinrättning. På dessa platser har även personer dömda till döden förvarats sista dygnet innan avrättning på någon av Hälsinglands avrättningsplatser.  Dessa avrättningsplatser i Hälsingland dokumenterade vi i ett tidigare projekt, vilken det går att läsa om på vår hemsida Avrättningsplatser I fredags reste jag därför upp från Gävle för att dokumentera byggnader som finns bevarade i Enånger, Hudiksvall och Bergsjö.  I Enånger finns en gammal "finka" från slutet av 1800-talet. Den låg tidigare intill Backa gård där länsman Westerlund bodde. Arresten flyttades på 1970-talet av Enångers hembygdsförening

Bertil Sundin i Gnarp bad mig titta lite närmare på ett man som var spårlöst försvunnen i arkiven. Sådana fall tar jag gärna på mig, allra helst om det visar sig vara en person som jag kan söka efter i de snåriga fängelsearkiven...   Han hette Eric Nilsson och var en ung man som 1808 flyttade till Gnarp från Järna i Dalarna, där han 1790 föddes som enda barnet till Nils Ersson och Karin Nilsdotter. Modern dog 1807 av "vattusot och moderpassion". Vattusot var då en benämning på sjuklig vätskeansamling i kroppen och moderpassion var en omskrivning för hysteri, vilket den dåtida läkarvetenskapen tolkade som ett sjukdomstillstånd orsakat i livmodern vid utebliven graviditet. (Sic)   Moderns död var troligtvis orsaken till att han lämnade föräldrahemmet. Eric fick arbete som dräng i Ängby. Men bara två år senare, 1810, döms han för tjuvnad och i husförhörslängden står noterat att han dömdes till 13 par spö. Trots detta stigma, som dömd brottsling, hittar han kärleken i Sigrid Nil

  När jag var till Gnarp i början på april, så lämnade Elisabet Hayden upplysningar till mig om Soldaten Carl Hayden i Vade, Bergsjö, född 1793 i Småland. Han skulle ha blivit avskedad p.g.a vanfrejd 1819, vilket väckte mitt intresse. Jag hittade honom i husförhörslängderna för samma år, och där fanns mycket att fundera över. Dels står det att utläsa "damnatus Furti & Spöstraff 1819" vilket betyder att han straffats för stöld med att spöslitas. Men där stod också att han dömts till äktenskap 1816, men även ? av en annan. Det går inte att riktigt förstå vad det står, men det kan handla om att han haft en relation med någon annan som han tvingades avsluta. Det är troligtvis prästen som krävt att han ska gifta sig med Margareta Andersdotter, då de lever ihop och dessutom har en dotter, också hon med namnet Margareta född 1816.  "Dömd till äktenskap, 1816, men äfven ? af en annan". Giftermål mellan Carl Hayden och Margareta Andersdotter 1818. De dömdes till äktenska

Eric Wiberg I lördags den 2 april var jag till Blå gården i Gnarp och berättade om vårt projekt Skuggsidor på Sveriges Fängelsemuseum. Ett trettiotal personer hade slutit upp och det kom många intressanta frågor och hel del spännande berättelser om brottslingar som hittats i deras släktforskning. Hela projektet syftar ju till att inspirera människor att söka sina anor och forska på sin egen historia, vilket gjorde besöket så roligt.  De allra flesta fall som jag forskar på handlar just om dömda brottslingar, mycket sällan om de människor som drabbas av gärningarna. Men i lördags fick jag från Per Ingemar Sving en sådan berättelse. Hans farfars farfar Hans Andersson, bonde i Fagernäs, Hassela, mördades 1867. Berättelsen lät så bekant och jag kände igen detaljerna kring mordet, men kunde inte minnas varför jag kände till fallet. Men kom då på att fallet är omskrivet av Historier i Hälsingland på nätet och i deras bok "Mytomspunna platser i Hälsingland" som gavs ut 2021. Här går

På lördag den 2 april kl 16, kommer jag till Blå gården i Gnarp! Då kommer jag att berätta om vårt projekt Skuggsidor, men även ge er lite tips på hur man kan leta vidare i fängelsearkiven om man hittat en ana dömd för ett brott. Jag förklarar då också hur de straffades och varför straffen var utformade som de var. Från Gnarp och Harmånger har vi inte fått in några berättelser om dömda brottslingar, förutom de få historier vi redan känner till om de människor som avrättats vid Årskogen på gränsen till Medelpad, och på avrättningsplatserna vid Stigsängarna.  Utdrag ur husförhörslängden för Johan Höglund och hans hustru Greta Danielsdotter år 1851. Han dömdes till döden för mord och hustrun till 3 år på tukthus för delaktighet.  Jag vill mer än gärna att ni som kommer till föredraget tar med er det ni har, om det så bara är små noteringar om brott i husförhörslängderna. Tillsammans kan vi nysta vidare! Har du inte möjlighet att komma den dagen, går det utmärkt att kontakta mig på telefo