Skuggsidor - Berättelser från marginalen i Hälsingland

Den avskedade soldaten Erik Wikberg i Flästa, Arbrå socken är gift med Barbro Ersdotter och de har fem barn tillsammans. Johan född 1759, Brita 1761, Salomon 1764, Sven 1766 och Anna 1769. Alla utom Brita flyttar från hemmet när de vuxit upp. Brita arbetar dock enligt en husförhörslängd som piga i Norränge 1779–1780. Under omständigheter hittar jag där en oläslig notering som jag fått hjälp med att tyda av Kerstin Alm på ”Föreningen Släkt och bygd” i Bollnäs. Det står troligtvis ”Orålig varnad” Brita har blivit gravid och föder en oäkta son den 4 juni 1791. Han får namnet Johan och döps dagen efter. Som moder är hon är i födelseboken då noterad som boende i Niarne 2–4 med sina föräldrar. Men det är något som inte stämmer, då både Brita och fadern Erik den 1 juli 1791 skrivs in i fångrullan på Gävleborgs länshäkte. I den står att det handlar om ”Enskilt hor med sin dotter”. Misstankar måste då finnas att Erik är far till sitt eget barnbarn. De har vid det urtima tinget i Järvsö den 2

  -Det ska ha funnits en barnamörderska i Alfta som skulle avrättas, men bödeln kom inte. Det fick vi höra av en besökare 2004 i vår utställning "Hotell Hamilton" på gamla fängelset. Vi var då i full gång med projekteringen av vår helt nya utställning i slottshäktet, och det var redan bestämt att vi skulle ha just en dödsdömd barnamörderska i häktets dödsarrest. Men vi hade ännu inte tagit beslut om vem av dem alla som vi skulle placera där. Vem kan hon ha varit? Efter lite detektivarbete hittade vi henne i en skrift från 1936, där Johan Ohlsson i "Skyldig att liv sitt mista..."beskriver dödsdomar vid Alfta häradsrätt efter 1760. Hennes namn var Sigrid Olsdotter Granlund. Hon var 37 år gammal då hon skrivs in i fångrullan för Gävleborgs länshäkte i augusti 1777, och hon var "något lång till växten, efter utseende av medelmåttig kroppsstyrka.” Upprinnelsen till detta drama börjar hos Fänriken Baron Gustaf Gyllengahm på Nordanå i Alfta, där hon arbetar som hushål

  På Fängelsemuseet har vi allt sedan vi öppnade vår första basutställning 2004 mött människor som haft kännedom om begångna brott i Hälsingland, liksom också haft släktskap med dem. Vi ser att detta satt starka avtryck i människors berättelser. Det är främst nu tredje och fjärde generationen som börjat prata om sina anors brott och vedermödor - många vars liv levdes i marginalen. De vill därför veta mer. Vilka berättelser har levt kvar, trots tidigare generationers tystnad på grund av skam, glömska och de efterkommandes klassresor? Det är för alla dem som vill veta mer, som vi startat upp projektet Skuggsidor ! Familjen Petterssons hem i Mossbo, Alfta. Upprinnelsen till vårt intresse för Hälsingland, är också att det under 1830-talet fanns långt gångna planer för en utbyggnad av det trånga slottshäktet i Gävle som inte kunde härbärgera alla häktade från länet. Det var ju ett länshäkte för hela Gävleborg, men längst ner i länets södra del. Det ska då ha kommit upp ett förslag om att de

  Hälsingland det namnet klingar hemskt bland hela Sveriges land. Ständigt telegrafen bringar nya dåd från Hälsingland.  Ur skillingtryck om Delsboligan, runt sekelskiftet 1900. Mossbo-morden: Familjen Petterssons i  Alfta fotograferade efter att de mördat länsman Gavell och fjärdingsman Norén 1892.   Brottslighet finns överallt, men vi samlar nu särskilt in berättelser om historiska brott, tingsplatser och häkten i Hälsingland.   Många har kännedom om brottslingar från Hälsingland, liksom också kan ha släktskap med dem. De vill få mer vetskap om sina anors brott och vedermödor - många vars liv levdes i marginalen. Vilka berättelser har levt kvar, trots tidigare generationers tystnad? Är du släkt med t ex Kniven i Delsbo, Pila-Britta i Offerberg, Åkerberg, Spännar-Lasse eller någon som föll offer för ett grovt brott? Har Du berättelser om äldre brott och andra illdåd som det inte talats så mycket om, eller känner till ett gammalt häkte eller en arrest vid en gästgivargård? Vi vill doku