Enskilt hor i Arbrå 1791

-

Den avskedade soldaten Erik Wikberg i Flästa, Arbrå socken är gift med Barbro Ersdotter och de har fem barn tillsammans. Johan född 1759, Brita 1761, Salomon 1764, Sven 1766 och Anna 1769. Alla utom Brita flyttar från hemmet när de vuxit upp.

Brita arbetar dock enligt en husförhörslängd som piga i Norränge 1779–1780. Under omständigheter hittar jag där en oläslig notering som jag fått hjälp med att tyda av Kerstin Alm på ”Föreningen Släkt och bygd” i Bollnäs. Det står troligtvis ”Orålig varnad”

Brita har blivit gravid och föder en oäkta son den 4 juni 1791. Han får namnet Johan och döps dagen efter. Som moder är hon är i födelseboken då noterad som boende i Niarne 2–4 med sina föräldrar.

Men det är något som inte stämmer, då både Brita och fadern Erik den 1 juli 1791 skrivs in i fångrullan på Gävleborgs länshäkte. I den står att det handlar om ”Enskilt hor med sin dotter”. Misstankar måste då finnas att Erik är far till sitt eget barnbarn. De har vid det urtima tinget i Järvsö den 28 juni båda dömts till döden för enskilt hor. Han att halshuggas och steglas, hon att halshuggas och å båle brännas. De är vid tiden 30 och 54 år då de döms.

Erik Wikberg och dottern Brita i fångrullan 1791.
ArkivDigital: Gävleborgs läns landskansli (X) EVIa:2 (1791-1801) Bild: 310
 
Straffet underställs Kungl majt:s hovrätt och där kom ett av riksråden att spela en avgörande roll för hur man såg på deras brott. Det är tack vare en skrivelse av greve Carl Axel Wachtmeister, med titeln motsvarande dagens justitieminister, som domen lindras till 14 dagar vardera på vatten och bröd, samt sedan 6 månader på Vaxholms fästning för Erik och till 2 månader på kronoinrättning i Stockholm för Brita. Till följd av domen upplöser Kungl majt även Wikbergs äktenskap med hustrun Barbro Ersdotter. Sonen Johan bör ha funnits med den första tiden på häktet, trots att det saknas noteringar om det. Överlevde han?

Stor möda har lagts på att finna både domen från urtima tinget i Järvsö och utslaget från Svea hovrätt, men de står inte att finna. Något märkligt är att brottet klassificerades som enskilt hor och inte blodskam. Om detta brott går det att läsa mer om på bl a. Wiki-Rötter.

Är det någon som vet något mer om detta fall eller har vetskap om hur det gick för dem sedan?


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släktens svarta får!

-
Bild
"Svarta får" är i detta sammanhang en person som avviker från normen och med bristande moral och/eller tanke på konsekvenser för sig själv och andra begår mer eller mindre grova brott. Om en sådan ska jag nu berätta.   I oktober 2021 ringde jag in till Radio Gävleborg och deras program "Sök och finn", där människor efterlyser föremål som kan vara svåra att hitta i andra forum. Jag tänkte, att en efterlysning av historiska brott som det talats om inom släkten skulle vara ett udda "föremål" att söka efter.   En av dem som hörsammade min efterlysning var Annika Engström i Bollnäs. Hon berättade för mig att hon mindes att hennes farmor ogillade att hennes make, dvs Annikas farfar, umgicks med sin morbror Leonard Gavell, som figurerade i kretsarna runt Nils Fredrik Åkerberg och den så kallade Hälsingeligan. Leonards farfar hette också Leonard och Annika berättade att han hade hittats övergiven som helt nyfödd i Stockholm 1780 och då placerats på Allmänna Barnhu
Läs mer

"Det okuvade hälsingelynnet"

-
Bild
I april 2022 skrev jag ett blogginlägg om en Leonard Gavell som var släktens svarta får. Vad som var okänt då, är att han också kom att bli historisk genom att ha blivit omnämnd i Gävleborgs fd landshövding Hugo Hamiltons memoarer "Hågkomster, strödda anteckningar" som utkom 1928. Om detta skriver Sveriges Fångvårdsmannaförbund i sin tidning "Vård och vakt" i aprilnumret 1931. En både dråplig och sorglig historia!  Ur "Vård och Vakt" april 1931 Det tidigare blogginlägget "Släktens svarta får" går att läsa här. /Katarina Kallings
Läs mer

-Farmor var "Hälsingeskräckens” dotter

-
Bild
Efter vår efterlysning av berättelser från Hälsinglands skuggsidor har vi fått in en helt fantastiskt fin och gripande berättelse från Carina Arvidsson, barnbarnsbarn till Nils Fredrik Åkerberg. Hon berättar här med egna ord.   Alla visste att Signe var adopterad från Hälsingland men ingen visste varför. Hon hade kommit till bygden som femåring och gift sig som 19-åring. Hon och Oskar fick 17 barn och hon var känd i hela Skattkärr för sin vänlighet och generositet. Ingen anade hur Signes första år i livet varit. Det skulle gå över 40 år efter hennes död innan vi lärde känna hennes bakgrund. År 2014 var vi några kusiner som släktforskade lite grann och efter att ha fått fram Signes biologiska föräldrar var det någon som Googlade på pappans namn Nils Fredrik Åkerberg och fick fram att det gjorts en bok om honom och att han varit dömd för dubbelmord. Hon som skrivit boken är en avlägsen släkting som heter Louise Sjöbäck. Hon hade, till skillnad mot oss, hört om sin släkting Nils Fredri
Läs mer